lördag 24 oktober 2009

Carlgren & Marton Reflektion 3 del 2

Man kan lätt konstatera att läraryrket inte är en en lätt uppgift ! Som det skrivs i boken är det många pusselbitar som ska stämma. Du som lärare bör ha en bra bas att stå på. Både vad det gäller det du lär ut, men också kunskaper i socialiseringsprocesser, psykologi, andra sätt att nå ut med kunskaper, hur man ska agera om 10 vill lyssna och deltaga och restrerande gör något helt annat. För mig är sådana verktyg (alltså hur man håller gruppen fokuserad och intresserad) viktigare att få kuskap om än att läsa ett visst antal böcker. En annan sak slutligen är att försöka lära ut på olika sätt för att nå alla individer. Nå alla kan man ha som mål även om uppgiften är näst intill omöjlig. Eleven själv måste ju ha en egen motivation! Endel har kanske läsminne medan andra har bildminne. Går det att tillgodose elevernas önskemål. Kan man exempelvis dramatisera franska revolutionen ???

Carlgren & Marton Reflektion 3

Jag kan förstå att man som lärare, kanske särskilt ämneslärare har piskan i ryggen att eleverna ska ha vissa kunskaper för att kunna klättra vidare till nästa klass. Det säger sig självt att du inte kan klara högstadiets matematik lektioner om du inte fått med dig det grundläggande från de tidiga grundskoleåren. I vilket fall blir det betydligt mer svårarbetat för båda parter utan dessa förkunskaper.

Å andra sidan vill jag hävda att problemet kan vara att eleven som inte klarar uppsatta mål kan känna att hens människovärde kränks. I dagens samhälle och särskilt i skolan är det många gånger väsentligaste, om du är duktig och klarar alla prov med bravur. Gör du inte du ses du lätt (dock inte av alla) som en sämre människa. Lite trögtänkt, lite bakom flötet eller är det inte så ?
Vart vill jag komma? Människovärdet måste du som lärare hela tiden med stora bokstäver ha med dig. Du måste också våga ifrågasätta din egen undervisning. Kan det bero på mig att den här eleven inte klarar de uppsatta målen? Kan jag ändra något i mitt sätt att bemöta eleven så jag hinner fånga upp denne innan provet visar att kunskapen inte finns. Hur har eleven det osv.
Jag tror också som det skrivs i boken att det är viktigt att som lärare ha ett öppet sinne. Att försöka att inte ha förutfattade meningar, men det är svårt ! Det är mänskligt att tänka i de banorna.

onsdag 30 september 2009

Carlgren& Marton, Reflektion II

I boken där författarna skriver om apelsiner nämns något, som jag kom att tänka på när jag var och hämtade min yngsta dotter på dagis. Nämligen att ett blåbär inte bara är ett blåbär utan också något du kan måla med. Jo, det är sant ! Barnen 1 - 3 år hade gjort varsina blåbärstavla och de var superfina och sååå charmiga ! Vilken kreativ fröken var förstås min första tanke. Otroligt kul och rolig idé, och det är lite det jag vill komma till. Man kan många gånger tänka ytterligare ett steg och kanske utveckla dagens aktivitet till något ovanligt nytt och fräscht. Why not ?

Jag tror också på att visualisera matematieken. Tag exempel från verkligheten så den blir begriplig. Gå ut i naturen och ta hjälp av allt levande som finns. Löv, stenar, grenar osv. Rita mycket på tavlan och förklara hur olika former och formler ser ut. Dela klassen i 4 grupper så eleverna vågar fråga. Se till att lära ut grundstenarna och arbeta med dem intensivt.. Utan grunden i matematik kommer man ingen vart. Du måste förstå det allra enklaste för att kunna klättra. Det här är min erfarenhet. Lycka till !

tisdag 29 september 2009

Reflektion av boken Lärare av i morgon (Carlgren & Marton )

I bokens första del ger författarna en inblick av skolans värld. Skolan idag är inte densamma som för 20 år sedan då jag själv gick i skolan. Dock tycker man ju ofta att det mesta förändras till det negativa, men det tycker inte jag. Mina lärare var i mångt och mycket som lärare A i boken. Jag har även upplevt lärare som var som F. Den läraren var så engagerad och gjorde oss elever väldigt motiverade. Valmöjligheterna i dagens skola är väldigt många fler. men utrymmet för den som inte " passar in i ramen" är på en hel del skolor mer förämrade på grund av neddragningar på personalstyrkan osv.

Jag kan tänka mig att ett stort dilemma för en lärare är, att i en klass är eleverna dels olika mogna/mottagliga och dels kunskapsmässigt väldigt spridda. I boken beskrivs just frustrationen över att inte räcka till som lärare. Den ene eleven är knappt färdig med uppgiften innan det är dags att börja på nästa. Medan den som har lätt för sig är färdig sedan länge och mer eller mindre fått sitta av tiden. Som lärare i den situationen känner nog de flesta att man bör vänta in och ge alla sin tid. Det rättvisaste tycker jag är att ge lite djupare och mer nyanserade frågor till den som har lätt för sig. Den eleven får ännu mer och djupare kunskap i ämnet och kan se andra infallsvinklar och därmed kanske till och med ifrågasätta läroboken.

Motivationen hos eleverna är en annan del som tas upp. Detta faktum att endel är motiverade och andra inte är något man som lärare måste jobba med. Jag tror att en jättemotiverad, glad, pigg engagerad lärare också kan motivera den mest omotiverade. Jag säger dock inte att allt ligger hos läraren. Som elev har du också ett ansvar självklart. Att gå bakom med "piskan" är inte en bra start. Jag tror på lärares E:s metod det vill säga att genom Grupparbeten, projektarbeten, dramaövningar, kontaktövningar ( Carlgren & Marton 2004 s. 45) forma gruppen.

måndag 28 september 2009

Vår dotter Saga


Vår dotter Lisa


Afghanhunden Crockis


Afghanhunden Ozzy


Bengalkatten Alfons


Helgens upplevelser

Helgen bjöd på vackert väder och mycket blåst. Inte ens barnen ville gå ut, så vi stannade inne och spelade spel.